Saras resa

Jag har aldrig varit en haft ett matmissbruk, något som kanske skiljer sig från de flesta som genomgår en sådan stor viktökning och minskning. Däremot har jag alltid varit dålig på att äta regelbundet och äta rätt, frukost är något som jag aldrig åt förrän jag bestämde mig för att gå ner i vikt. Mitt problem var dålig planering och ”att inte ha tid”, det var ju mycket smidigare att ta en drive in på max än att laga mat när man kom hem. Men jag hade ett aktivt jobb och egen häst så det gjorde det inte så mycket att jag bara åt skräp för det brändes bort.

Min stora viktuppgång kom när jag gjorde min första fotleds operation, något som medförde att jag från att ha varit väldigt aktiv blev liggande i 6 veckor med gips följt av 6 veckor med stövel. Jag slutade på mitt aktiva jobb och lämnade tillbaka hästen som jag hade på foder eftersom att jag troligen inte skulle kunna rida som vanligt det närmsta året. Men jag fortsatte att äta som innan, och jag gick såklart upp i vikt. Hur mycket vet jag inte eftersom jag typ aldrig har vägt mig regelbundet. Det är ju mycket lättare att stoppa huvudet i sanden. Efter den första sjukskrivningen så började jag jobba efter 3 månader hemma, som budchuafför. Dålig planering även där så det blev alltid lunch ute. Sen träffade jag Tobbe och då kom sambokilona, trots att vi inte bodde ihop. Både två gillade snabbmat, glass till Greys och cola.

När jag bestämde mig för att börja plugga inne i Stockholm och bli sambo med Tobbe på riktigt så började också tankarna kring att jag kanske borde gå ner i vikt komma. I september, en månad efter skolstarten valde jag att se sanningen i vitögat och ställa mig på vågen. 114,9 kilo blev domen. Jag vägde mer än min mamma och hade storlek 48 i mina byxor. Jag blev helt knäckt! Hur kunde jag inte ha sett hur långt det hade gått?

Men jag bestämde mig för att nu jävlar skulle jag gå ner i vikt en gång för alla! Så det blev en radikal förändring och vi började med LCHF, något som fungerade bra i 2 månader till årsskiftet men sedan kände jag att jag inte ville vara så begränsad. Jag vet att det fungerar jättebra för många men för mitt psyke var det inte bra att ha förbud. Så i januari 2011 började jag istället att räkna kcal, något som jag fortfarande gör och har gjort hela tiden till och från. Folk kan tycka att jag har varit manisk eller att jag har varit extremt målinriktad, själv skulle jag säga att jag bara gjorde det – jag bestämde mig. För mig har det inte varit så himla svårt eller jobbigt, jag vet många som får extrema återfall och mår riktigt psykiskt dåligt. Visst det har inte varit en dans på rosor men det har gått mycket mycket lättare än vad jag hade räknat med.

Nu 18 månader senare har jag tappat ca 31 kilo och har 9 kvar tills jag har nått mitt mål på 75 kilo och jag är stolt, riktigt stolt över mig själv som har tagit mig hit. Det är ingen annan än jag som har gjort detta, jag har inte haft hjälp av någon PT eller någon kostrådgivare som har gjort mina kostscheman, utan det är faktiskt jag bara jag som har sett till att det har gått så bra som det har gjort. Sen hade det aldrig gått utan min underbara fästman som finner sig i min dietmat och mitt galna träningsschema. Vi har gått från ett par som soffpotatisar till ett aktivt par som hellre kör fredagsfys än fredagsmys, även om vi helst kombinerar båda :)

Tack Tobbe, du är min stöttepelare!

Här kommer lite bilder från resans gång:

- 10 kilo

– 15 kilo

- 21 kilo

- 28 kilo

- 30 kilo

wpid-IMG_20130611_110235.jpg

- 37 kilo

Om jag kunde göra det kan du oxå!


20 Responses to Saras resa

  1. Nina Bengtsson says:

    Hej Sara! Jag följer din blogg med spänning. Kram Nina

  2. Jasmin says:

    WOW! Du är så himla grym Sara!!!!

  3. Mia says:

    Helt underbart!! Följer dig nu med spänning! Kan du så kan alla.. Hejja hejja hejja!! Kram

  4. jessica says:

    coooool tjej!!

  5. Sarah says:

    Bra skrivet och verkligen inspirerande!

  6. Anna says:

    Fasen vad fin du är! Vilken resa! Så jätteinspirerande att läsa din blogg och bilderna är ju verkligen bevis på att du lyckats fantastiskt bra. Heja dig!

  7. Yayol says:

    DU ÄR FANTASTISK! Väldigt imponerad :)

  8. Fia says:

    SKitbra jobbat. Man blir verkligen inspirerad :)

  9. En annan Sara says:

    Oj. Vilken inspiration! Hittade precis hit. Nu går jag ut och springer.
    /Sara – med minst 15 kg kvar till målet.

  10. Elinor says:

    Hej Sara,

    shit, jag hade ingen aning om vilken resa du gjort!!! Men gryyymt jobbat!! Sista kilona klarar du ju galant=) Stor kram!

  11. frk Blubb says:

    Jäpp! då var jag sporrad igen! tack!

  12. Cissi says:

    Jag blir alltid lite extra glad när jag ibland tittar in på din blogg för att kolla hur det går för dig, mycket imponerande. Mest gillar jag att du har valt en livsstil som innebär att du går ner i vikt lite i taget, inte gör något halvgalet som resulterar i en viktminskning på 15 kg på en vecka (om det skulle vara möjligt) och hälsofaror därtill. Det kräver en stor vilja som håller i sig!

  13. Jessica says:

    Jösses! ? :) Har du tappat 21kg på 50 dagar?

  14. Rebecka says:

    Härligt, vad duktig du är :) Bra motivation att se att det går, har precis börjat min viktresa och får tacka för inspirationen :)

  15. JUNITJEJ says:

    Imponerande!!!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>